Häromdagen slogs jag plötsligt av hur nära vi var att missta Dig och tanken gjorde mig livrädd! Ångesten växte sig starkare över det faktum att jag vet att Du inte mår bra och det gör mig så ont, för Du förtjänar verkligen att göra det efter allt Du har lyckats ta Dig igenom. Varför kan Du inte bara må bra? Kanske för att Du fortfarande har så mycket framför Dig att gå igenom eller kanske för att Du har lagt så mycket bakom Dig.. Jag vet inte.. Jag har aldrig vetat exakt vad som försigår i Ditt liv, men jag önskar jag visste. Trots att jag kanske inte vet om jag vill/ville höra den mörka sanningen. Du har kanske försökt. Jag vet inte om jag någonsin velat se, om jag någonsin försökt eller om jag helt enkelt inte förstått. Förlåt!

Det blev ännu värre när tanken slog mig att jag ligger och har ångest för att Du mår dåligt, undrar då vilken ångest Du måste ha som faktiskt är personen som får dra det tyngsta lasset, och därmed mådde jag ännu sämre och så var jag inne i en ond cirkel tills det slutade med att jag grät mig till sömns.

Jag önskar Dig all den lycka Du hoppas på att finna och all den lycka Du verkligen förtjänar och inser att Du förtjänar. Jag önskar Dig allt välmående och jag önskar Dig frid.

Jag vill också be om förlåtele för allt ont jag någonsin orsakat dig i min frustration och i mitt oförstående handlande i ditt beteende. Jag förstår fortfarande inte och jag vet inte om jag någonsin kommer att göra det, men Du ska veta att jag försöker. Allt vad jag kan! Frågan är om jag någonsin ens försökt. Jag har bara varit arg. Det var det enklaste sättet för mig att hantera situationen på. Det är lättare att stänga ute än att släppa in och bli sårbar. Du om någon håller nog med mig om det.
Mest av allt vill jag be om ursäkt för mitt fruktansvärda sätt att prata till dig, som om du inte var värd min energi att lägga mina ord på.. Detta skäms jag någon fruktansvärt över och jag skäms för hur jag har behandlat dig i vissa lägen när allt egentligen handlat om något helt annat. Förlåt!! Det är så många saker jag önskar att jag kunde ta tillbaka, men det är vi nog två om..

Nu blev jag tom på ord... det finns så mycket tankar men så få ord att beskriva dem med.


Jag önskar jag hade kunnat säga det här tidigare, men; Jag finns här för dig i alla lägen från nu och i fortsättningen. Jag älskar dig Nathalie