Jag har tagit ställning!

Har precis tagit beslutet att donera mina organ efter min död! Har funderat på det länge för varför ska människor behöva dö i väntan på ett nytt organ medans så många friska bara begravs..? Orättvist och sånt otroligt slöseri på liv. 
Vill du också ansluta dig? Gå in på www.livsviktigt.se eller ring donationlinjen på 020-77177, det är hur enkelt som helst! Sen känner du dig mäkta stolt över dig själv också.. Det gör jag! :) 

Nu är det på riktigt. Här kommer alla känslorna på en och samma gång..

Har precis kommit hem efter en lång och mysig fika hemma hos Helena och idag var mitt första riktiga förväl! Kommer inte träffa henne förrän tidigast april nästa år och det kändes väldigt sorgligt faktiskt! Plötsligt insåg jag att jag faktiskt kan känna mig väldigt ensam där borta. Just nu tänker jag mig bara hur kul jag kommer ha, men idag kom tanken upp att de dagar jag behöver någon och känner mig lite ledsen... så kommer ni inte att vara där. 
Vill inte ens tänka på hur det kommer kännas att lämna er som står mig allra närmast!

Jag nös nyss med tandborsten istoppad i munnen. Gick inte att förhindra. Vitt lödder löddrade! Vitt luder ludrade.. White trash spanked her ass.. Nej nu går jag för långt.


Innan avfärd.

Nu börjar det verkligen märkas att jag snart lämnar detta land. Ska nämligen snart in till Helsingborg för att träffa Paula en sista gång innan jag åker, och imorgon ska jag träffa Helena en sista gång på ett år... Känns lite märkligt och overkligt.. Har inte riktigt börjat ta det på allvar än..
Så vill ni få en skymt av mig innan min avfärd så hör av er!! Och det sa jag helt utan självgodhet..:)

Jag har inget kvar att ge.

Hur många gånger förtjänar en människa att blir förlåten?
Kanske hur många gånger som helst.
Men hur många gånger klarar en människa av att förlåta?
För varje gång blir det svårare och svårare.

Ändå får jag skuldkänslor. Trots att det borde vara tvärt om.
Ändå flyr du mig. Trots att det borde vara tvärt om.

Kan man vara så egoistisk att låta bli att förlåta någon du älskar för att förhindra att själv bli sårad igen... och igen.. och igen?




Bonde söker fru

Har gått och blivit ett riktigt fan av det programmet! Men har aldrig riktigt förstått mig på Per och hans förhållande till tjejerna. Nu har han ju valt Åsa och det verkar så ytligt.. Som om han helt enkelt inte klarar sociala sammanhang/umgängen och han blir liksom tafatt på nått sätt! Jag fattar inte riktigt hur Åsa ser en framtid med en man som inte klarar av att utrycka sig.
Men så från ingenstans såg jag likheten mellan detta par och min pappa och hans flickvän Kristina och plötsligt insåg jag att de nog trivs att ha det så för att de kompleterar varandra.

Åsa, liksom Kristina, är väldigt social, utåtriktad och pratglad och kan ungefär prata med precis vem som helst om precis vad som helst.
Per, liksom pappa, är väldigt tystlåten i sociala sammanhang, har svårt för att uttrycka sig ibland, speciellt när det handlar om känslor och när de pratar pratar han om de mest oväsentliga sakerna.
Men tillsammans blir de ett komlett par som bär upp varandras styrkor och svagheter!

Då var det klart!

Nu är det bestämmt! Jag kommer åka till Familjen Edmonds i New Jersey i början på februari. Exakt vilket datum vet jag inte än men det kommer..
Det är en familj på två barn; Alexandra som är 7 år och Peter som blir 5 i januari. Mamman heter Jennifer och pappan Doug och de verkar vara jättebra människor och inte alls så stikta som många anda amerikanska familjer verkar vara. De menar att när jag inte jobbar bryr de sig inte om vad jag gör och vilken tid jag kommer hem på kvällen/natten, förutom då jag ska passa deras barn morgonen efter . Då tycker de att jag måste vara hemma 00.30, vilket jag fortfarande tycker är väldigt accepterande!
Jag kommer ha tillgång till en egen bil som jag inte kommer behöva fråga om lov innan jag använder. Den kommer i stort sett att vara min bil.
Familjen är väldigt aktiv vilket passar mig perfekt och enligt dem själva är de "very, very laidback people" vilket också kan vara rätt skönt. Alexandra går i skolan och tre gånger i veckan gör även Peter det, alltså kommer jag bara ha två hela "barnpassnings-dagar" och dessutom behöver jag inte ens väcka dem och göra dem i ordning för skolan. Det kommer Doug att göra. Tror jag skjutsar dem dock. Kommer nästan aldrig att behöva passa dem på helgerna heller. 
Visst låter det bra? Har pratat med dem ett par gånger i telefon också och de verkar verkligen vara öppna, sociala och härliga människor.
Och förresten är det fritt fram för familj och vänner och hälsa på mig och bo hos mig!:)

Så, New York here I come!!

Just det!

Imorgon flyttar fan jag! Jag, mamma och Natha flyttar till Helsingborg. Till Dalhem i en väldigt trevlig lägenhet faktiskt. Tänkte bara säga det för det har jag inte lyckats komma ut med riktigt ännu.. Men nu vet ni!
Tråkigt att inte längre vara Ängelholmare för jag trivdes så himla bra här, men det ska ändå bli rätt kul att flytta tillbaka till Helsingborg igen..
Blir ju inte kvar så hemskt länge eftersom det bär av till USA för min del snart. Tror jag har hittat min familj nu. De finns också i New Jersey precis som den förra. Det ser ut som att jag åker någon gång i mars nästa år. Mer information kommer..

Jag låter det tala för sig själv:

Det här är lätt den bästa reklamen jag någonsin sett! Rös i hela kroppen när jag såg den första gången idag och det gick liksom ett lätt rus av " Ä N T L I G E N " genom kroppen för att homosexuella äktenskap börjar accepteras! De ser så kära ut och att låten som spelas är helt underbar gör ju inte saken sämre.
Dock blev jag förvånad över att det var en reklam från Björn Borg, men det bryr jag mig inte om i sammanhanget. Deras budskap är guld värt!


Låt mig få fullfölja "julhysterin" utan era klagomål

Nu kring juletid finns det alltid de glädjedödare där ute som menar att allt kring julen är bara stress, stress, stress och allt handlar om pengar och julklappar och det är en sån otrolig "julhysteri", som de så fint kallar det. Allt och alla springer omkring som yra höns                 <-- yra höns
för att hitta den perfekta julklappen och det är patetiskt tycker dem och bla. bla. bla..
Varje år får vi se kolumner, kröniker, artiklar, debatter om denna julhysteri och varje år tycks dessa deppiga satans människor tro att detta fenomen är något nytt och just ordet julhysteri är ett ord de kommit på alldeles själva (verkar de tro) för att förklara denna jäktiga högtid, trots att vi som sagt får höra om det      v a r j e  s a t a n s  j u l. . .
Va fan! Ni borde väl vara vana vid detta laget!? Det är så det går till på julen nu för tiden! Deal with it och sluta klaga! Låt oss vara hysteriska i denna hysteriska högtid med våra hysteriska familjer! Vad är det som stör er så mycket kring det??
Det råkar faktiskt till och med vara så att jag gillar det. För att det just är en del av julen och inträffar en gång om året..
Så håll ert tråkiga tyckade för er själva och skriv om något nytt. För jag är ledsen.. Har hört det så många gånger förr men bryr mig fortfarande inte.
När ni börjar prata om Julrea-hysterin då kan vi börja snacka..

Vi har bestämt oss!

Jag och Staffan har äntligen enats. Vi har de perfekta namen så nu ska vi sätta igång med att producera barn och vi vill ha två! En kille och en tjej men för att namnen ska gå ihop måste vi ha en kille till. 
De ska bara vara våra och vi ska kalla dem Boel, Joel och Noel!


Konsten att göra bort sig.

För några dagar sedan fick jag ett meddelande till min mobil från PC city att jag kunde hämta min kamera som jag lämnat in där för lagning en vecka tidigare. Den hade hängt sig helt och vägrade gå igång. Det var andra gången jag lämnade in den till lagning och började bli less på det.
Var och hämtade den igår. Kom hem. Stoppade in minneskortet igen. Sätter i batterier. Slår på kameran. FUNGERAR EJ. Va i helvete har dom ens gjort något över huvudtaget för att ens försöka laga denna satans kamerahelvete!?
Åker till PC city idag och är fast beslutsam om att nu ska jag fanimej vara sur och fråga om de gjorde några ändringar som det står på kvittot att de gjort! Jag ska inte mesa som jag alltid brukar göra när et gäller såna här grejer. Nej jag är kund och har rätt att vara arg nu!!
Jag lyckades vara arg och var ganska stolt över mig själv. Jag sa irriterat att detta är tredje gången jag lämnar in den nu och att jag börjar bli trött på det här och jag frågade till och med om de verkligen lagat den!?
Killen bakom disken försöker få igång den. Går ej.
Killen bakom disken tar fram nya batterier och sätter i. Kameran går igång.
HELVETE.
Jag får snällt svälja allt jag så irriterat slängt ut mig. Jag får ju dra till med att batterierna jag satt i kameran var helt nya. Det var de inte. Jag drog också till med att jag hade provat med flera olika batterier men inga fungerade. Det hade jag inte. Jag frågar (fortfarande lite irriterat faktiskt, för jag kan ju inte bara sluta med det. Hade ju varit jätte uppenbart!) att "måste man ha speciella batterier nu också då?"
Det måste man inte
och jag fick snällt lämna PC city med svansen mellan bena.... MED MIN LAGADE KAMERA

I jakten på..

Hej hej!
Med tanke på Malins fråga: "hur går det med USA?" tänkte jag uppdatera er lite.
Alla mina ansökningspapper är ifyllda, klara, skickade och granskade. Jag är antagen till programmet (yey!) vilket betyder att mina papper just nu ligger på något kontor i Chicago där folk sitter och försöker matcha mig med en familj som söker en Au Pair som mig..
Jag har blivit matchad med två familjer so long.

Familj 1.
Ensamstående pappa, ekonom, med 2 barn. En flicka (Abygail, 4 år) och en pojke (kommer inte ihåg, 5 år). De bodde i Maryland i en stad jag inte ens kunde utala namnet på, och bor man i en stad jag inte ens kan utala namnet på är det inget ställe jag lockas till jätte mycket precis. En ensamstående pappa känns fördomligt nog inte riktigt tryggt heller..
Han tackade nej till mig. (Ja, hur man nu kan vilja göra det..?)

Familj 2.
Ensamstående mamma, advokat, med 3 barn. (Ensamstående föräldrar matchar tydligen mig?) Ett tvillingpar, flickor, 10 år. (Kaylin & Lauren) och en pojke , 5 år. (Alex). Bodde i New Jersey och verkade vara familjen jag letar efter. Det som var deras fall var att de har två stora hundar som jag inte har någon jätte lust med att ta hand om.. Hur underbara och söta de än verkade vara. (För det verkade de va) Den enda hunden hade de räddat från ett "chelter" vilket för mig talar för goda människor. 
Hon tackade ja till mig så nu har jag precis suttit och skrivit ett långt mail om hur jag kände för hundare till henne. 

Så ligger det till just nu. Känns som att det finns en lite risk till att jag ångrar att jag tackade nej till familj nr 2 men jag följer faktiskt Rosannas råd att nu har jag faktiskt rätt till att vara kräsen. Dessutom känner jag nog att jag helst av alls skulle vilja till Florida, Californien, L.A.. ja värmen helt enkelt..! 


Det nalkas fint besök..

SE UPP! HÖR UPP! SLÄPP ALLA GAFFLAR OCH PALLRA ER HIT!

Den 10 december kommer Blondabella a.k.a Blondinbella eller Isabella Löwengrip om ni så vill, till stan. Och inte vilken stad som helst utan till självaste Ängelholm. Nu har även lärare och rektorer börjat betala för att få en skymt av denna oerhört snabbt växande kändis! Hon ska nämligen föreläsa på en gymnasieskola. Vilken av dem är ännu oklart... Håll era ögon och öron öppna..

Jag söker jobb.

Jag känner mig arbetslös fastän jag har två jobb! Både Ikea och Lamaro är i brist på arbete till mig. Nu har jag suttit hemma i tre dagar och inte gjort ett jävla piss och jag känner mig för tillfället som världens mest meningslösa människa. Ni vet så ingen-skulle-märka-om-jag-dog-meningslös, fast det vet jag ju innerst inne att det inte stämmer.. 
Jag förstår inte hur människor klarar av att gå hemma dag efter dag, månad efter månad, år efter år och bara leva på socialen.. Jag hade aldrig stått ut med mig själv.  
Dessa dagarna har jag inte ens haft en anledning till att göra i ordning mig.. Det är tragiskt och jag känner mig tragisk!

Idol

Ikväll sägs det att Stella ska vara med i Idol! Jag vågar knappt tro det men jag hoppas så!

Tandläkaren är aldrig rolig trots min icke-tandläkarskräck

Nej hur kul är det egentligen med två grävande händer nerstoppade i käften på dig och det enda du kan se är två huvud framför fejan på dig, och dem är så nära att du knappt ens kan urskilja dom. Först är det dags för att ta röntgenbilder på tänderna. Denna satans platta som man ska bita ihop mellan tänderna är så bövelens jädra vass i kanterna att jag får sår i gommen av den. Dessutom ska den tryckas in så långt in i munnen att jag får kväljningar och ögonen börjar rinna på mig. Hur ska jag bortförklara det? Nej, det är ingen fara. Det är bara röntgenplattan som gör mig lite rörd...?

Sedan ligger man där och kämpar för att gapa så stort man bara kan (för jag ska ju vara duktigast av alla patienter som någonsin legat i denna stol) trots kremporna i käkarna och man försöker låta bli att svälja, för sväljer jag måste jag stänga munnen lite.. Ok, en gång kan jag väl svälja.. 1 minut senare måste du svälja igen och då ångrar du dig att du svalde förra gången för denna gången behöver du svälja mycket mer än den förra och då var det ju dumt att inte spara den sväljningen till en gång du verkligen behöver den. Som just nu! FAN!
Fram med redskapen. slip, slip, skrap, skrap, borr, borr låter det. Skrapningen gör ont så in åta helvete för inte har jag använt tandtråd som jag skulle för "då skulle det inte börjat blöda i tandköttet" Käften gubbe! tänker jag.
Slipningen är helt ok. Inbillar mig att det slipar bort allt det gula från mina tänder och gör att jag kommer ha ett skinande leende. Nästan bländande. Slipningen är helt ok. Fram tills att "nu får du lov att skölja om du vill" och det är först då du märker att hela flabben är full av sandpapper-sand. (Är det meningen att jag ska få bort det här med det lilla pyttepjutte vattnet assistenten hällt upp till mig!?) Think again.
Jag förstår folks tandläkarskräck.

Espresso House. (eller eXpresso house som jag säger)

Var och fikade med Amanda idag. Alltid lika kul att catcha upp med vänner man inte träffat på ett tag! Sex och killar var väl huvudämnet idag och passande nog avbryter Amanda mig i en mening med: Åh fy fan den killen är så jäävla snygg!! och pekar på en kille som går förbi utanför fönstret.
Marcus menar du!? Han jobbar på mitt jobb och han tycker tydligen att jag är skitsnygg! svarar jag ganska stolt över detta faktum.
Senare på väg till bilen tar jag upp mitt passér-kort och Amanda får då syn på bilden på kortet, vilket inte är jättesmickrande. En trött, halvsminkad jag med 3x oversize tröja och Amanda lägger kommentaren:
Shit han måste ju tycka att du är riktigt snygg om han tycker att du är snygg när du ser ut såhär..
HAHA!
Jag väljer att ta det som en komplimang!

American Express

Jag har bestämt mig för att åka iväg till USA som AuPair i ett år!! Den 6 april har jag satt datumet som jag  helst vill åka iväg, men jag får naturligtvis se när jag hittar en familj!
Fyfan med papper och skit det är som ska fixas. Man måste ha minst 200 timmars erfarenhet av barn, så jag måste alltså sitta och räkna ut och komma ihåg varje tillfälle jag har spenderat tillsammans med ett barn, för allt räknas!  Dessutom måste jag ha referenser för dessa 200 timmarna och det har jag inte...än. Får se hur fan jag ska göra..! 
Ska dessutom skicka med ett fotokollage med bilder "där jag är tillsammans med barnen jag passat". Tro fan inte att jag har fotat när jag jobbade på en förskola en sommar för flera år sedan eller praktiserade på dagis några dagar i 6:an!? Detta dilemma vettefan hur jag ska lösa..:S
Jaja! Tack Tove förresten för tipset om Culturalcare.com! Det är genom dem jag åker! Snart kommer jag alltså och joinar dig, Nathalie Bloom och Linnea!  :D

                     
New York?                                                 Washington?

                      
Florida?                                                      L.A?

Eller kanske Miami? (här skulle det finnas en bild också, men så hängde sig datorn!)
 



Erica?

Denna bilden hittade jag när jag satt och kollade bland bilderna på mammas dator.


Är det inte skitlikt Natha?? Vi är inte särskilt lika annars, men här tycker till och med jag att vi är riktigt lika..?

FUCK

Det är någon som har skrivit fuck på bakrutan på min bil, i skiten. Jävlar nu måste jag ta tag i att tvätta den! Dessutom har jag fått min första P-bot idag! FUCK!  
Nu måste jag betala 400:- och tvätta bilen.
Det kanske var den där jävla P-lisan som skrev fuck. För att reta upp mig ännu mer. 
Det tror jag. Och för det hatar jag henne. Ja, det var en tjej. Med handstil som en man. Varför heter det annars P-lisa? 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0